Alla företag behöver efter ett avslutat räkenskapsår göra en sammanställning av den löpande bokföringen – ett bokslut. Vilken typ av bokslut ditt företag ska göra beror på vilket typ av företag du driver och storleken på ditt företag. Nedan går vi igenom vilket typ av bokslut som gäller för ditt företag och fem viktiga saker att tänka på.
Om du driver en näringsverksamhet måste du upprätta en bokföring, vilket betyder att alla företagsformer är bokföringsskyldiga. Bokslutet görs för att du ska få en rättvis bild över hur ditt företag har presterat. Det är bolagsformen och/eller företagets omsättning som avgör vilken typ av bokslut du behöver göra och om den måste skickas in till Bolagsverket.
Har du ett aktiebolag ska du göra en årsredovisning, som du sedan skickar in till Bolagsverket. Har du en enskild firma är grundregeln för bokslut att du ska göra ett så kallat förenklat årsbokslut om din omsättning inte överstiger 3 miljoner. Om du har bolagsformen handelsbolag eller kommanditbolag ska du upprätta ett årsbokslut eller en årsredovisning beroende på bolagets storlek. Om det är en eller flera juridiska personer som ägare behövs en årsredovisning. Driver du en ekonomisk förening ska du alltid upprätta en årsredovisning och ha en revisor.
Redan flera veckor före bokslutsdagen kan du förbereda årshantering, kontrollera att all grunddata finns samt är korrekta i bokslutsprogrammet för att underlätta för senare arbete. Följ våra fem steg nedan för att förbereda dig på bästa sätt:
Förbered underlag på alla ekonomiska transaktioner
Som företagare har du en skyldighet att se till att det finns ett korrekt underlag (som kvitton, fakturor och kontoutdrag) på alla ekonomiska transaktioner. Det ska enkelt gå att följa förloppet, ställningen och resultat i företaget under året. Därför är det bra att förbereda allt underlag och lägga dessa i tur och ordning för att underlätta processen vid bokslutet.
Stäm av saldo och bankkonto
Kontrollera att saldot i balansräkningen för bankkonton, skattekonto, moms och arbetsgivaravgifter stämmer. Det gör du enklast genom att stämma av att saldot på bankkontot respektive skattekontot i bokföringen är samma som de kontoutdrag du får från banken och Skatteverket.
Dubbelkolla obetalda kund- och leverantörsfakturor
På bokslutsdagen behöver du ha koll på vilka kund- och leverantörsfakturor som är utestående, det vill säga vilka fakturor som per bokslutsdatum var obetalda av både dig och av dina kunder.
Om du bokför inkommande och utgående fakturor löpande under året efter fakturadatum (även kallat Fakturametoden) finns fakturorna troligtvis i reskontra. Men om du bokför inkomna och ivägskickade fakturor först när de betalats (även kallar bokslut- och/eller kontantmetoden) behöver alla kund- och leverantörsfakturor som är daterade i december men som inte är betalda förrän på det nya räkenskapsåret sammanställas i en lista och bokföras i december.
Kontrollera alla inköp och försäljningar av inventarier som gjorts under året
Inventarier delas in i två varianter: inventarier och förbrukningsinventarier. En inventarier är ett större inköp som ska användas över låg tid i verksamheten och inte säljas vidare. Den kostnadsförs över tid genom avskrivning. En förbrukningsinventarier ha en kort livslängd (max 3 år) eller är av ett mindre värde (26 250 för inkomstår 2023*) och kan kostnadsföras direkt.
*Källa = Skatteverket
Inventera ert varulager
Vid räkenskapsårets slut ska du bestämma varulagrets värde. Med varulager menas de materiella tillgångar som du har för avsikt att sälja, som är under tillverkning eller som ska användas i produktionen av dina varor eller tjänster. Du ska alltså räkna råvaror, halvfabrikat och färdiga varor. Du ska värdera lagret som det ser ut på sista dagen av ditt företags räkenskapsår (balansdagen) genom en inventering. En inventering ska enligt lag göras minst en gång per år och det innebär i korthet att du räknar fram det totala värdet för varje tillgång i lagret.
Det finns två regler vid värdering av lager: Huvudregeln och schablonregeln. Huvudregeln innebär att du ska ta upp det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Om du använder schablonregeln ska du alltid använda anskaffningsvärdet.
Du kan läsa mer om Huvudregeln och Schablonregeln på Skatteverkets hemsida.